Att kunna och veta
vad som är bäst och
hur allt borde vara,
är en skimär
När du inte ens vet,
varför du är här
Tänker att det kanske
är bäst att backa
ett steg
Utan att för den skull
verka feg
Det är nog snarare
ett framsteg, som får
dig att se klarare
vilken roll du
faktiskt har, och vara
anpassningsbar
Istället för att ta
dig själv på alltför
stort allvar