Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vandrade tillsammans.


Vi vandrade framåt från plats till plats. Några föll av och andra kom till men rörelsen var framåt konstant. Det vi delade var en övertygelse över sakers tillstånd.
Ibland kom de som föll av tillbaka men kärnan bestod. Alltid. Densamma.

Tillsammans slog vi oss ner runt ett bord. Vi delade sorger och bekymmer likväl som skratt och glädje. Tillsammans alltid tillsammans strävade vi den kärva vägen framåt. Fortfarande. Vi. Tillsammans

Vägen var målet och målet var vägen. Vi bestod. Trots. Allt. Du. Kastade. På oss.

För vi var det starkaste vi ett vi kunde vara. Vi var alla delar av varandras skapelser. Vi var många men alltid vi. Målet för färden var att hänga. Men målet var också att vandra. Det fanns många mål och de skiftade ofta. Men vi skiftade aldrig. Vi blev bara färre eller fler.

Men vi var alltid starka!




Fri vers av PinkFlamingoWhite
Läst 155 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2019-01-02 20:34



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

PinkFlamingoWhite
PinkFlamingoWhite