Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I Taninivers tidevarv



Där himlar ångrar solars födslar
och solar himlars havande
gick jag iväg på sken som ödslar
sitt existensförslavande
mot fötter nedanför
i missväxtens kulör.

Och ovan allt jag såg små kojor
i kreationens himlabur,
där levde skepnader i bojor
förutan kropp och slutkontur,
där rörde sig en sväljrök brunnen
långt innan Gud och Lucifer
och dvaldes i en rökring svunnen
kordongfången, Taniniver.

Ett jättebloss i kosmos kättad
förblindad av fusioners sken
som lyste kring hans nos upphettad
av drakdjuret i burentrén,
omkring hans skepnadslösa vingar
upplöpte rymdens stenar fäst
i tidevarvens tunga ringar
att fjättras ner i Liliths best.

Taniniver, jag välter bälten
av stenars stumma asteroid,
snart växer bultförlöst ur svälten
en verklig värld av frihetsfrid,
där eldsatt himlarunden rämnar
inför din kanvas intinghet
och äventyrets syra lämnar
sin stämpel på vår hemplanet.














Bunden vers (Rim) av anathema VIP
Läst 215 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2019-01-03 12:10



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

anathema
anathema VIP