Rationalisering = "Förskönande motivering av en handling eller ett handlingssätt, vanligen genom att man framhåller andra motiv än de verkliga. Den som anger ett sådant förskönande motiv är ofta själv inte medveten om sina verkliga motiv. Om medvetande om dessa skulle framkalla skuld- eller skamkänslor, ångest eller självförebråelser är rationaliseringen att räkna som en försvarsmekanism" (Utdrag från psykologiguiden)

Under mina två år på folkhögskolan i Själevad umgicks jag flitigt med en familj I Örnsköldsvik. Denna familj bestod av mamma, pappa och deras två barn, Maija och Martin. Det var ett tillfälle under den tiden då jag fick se hur rationalisering går till.

Det var så att Maija, som då var 6-7 år, skulle sjunga i den närbelägna kyrkan. Det var hon och 3-4 andra jämnåriga tjejer som skulle framföra skönsången vid det högtidliga tillfället. Jag kommer inte ihåg vilken sång det var men antagligen en religiös sådan. Nervositeten lyste ur de små flickornas ögon där det stod framför den sittande publiken. Därefter började musiken strömma ut i lokalen. Därefter tog alla flickorna i och sjöng som de fått lära sig på Kyrkans barntimmar, där de dessförinnan hade förberett sig i flera veckor. Vartefter som låten framskred tystnade sången från de unga alltmer för att på slutet tystnat avsevärt. 

När vi hade återvänt till familjens hus satt jag med Maija och frågade undrande vad som hade hänt därborta i kykan?

- Jo du förstår att vi blev blyga.

- Hur är det som?

- Jo du förstår, rösten blir liksom mindre och mindre och då låter det mindre också.

Jag nöjde mig med det svaret som jag uppfattade som ärligt och ett erkännande av den egna begränsningen inför att stå framför en publik kanske för en av de första gångerna.

Detta skedde i början av sommaren. Några månader senare råkade jag och barnen åka förbi kyrkan och jag kom då att tänka på sångframförandet och ville höra om Maija kom ihåg hur det hade avlöpt. 

-Maija kommer du ihåg när du sjöng därinne i kyrkan och rösten blev mindre och mindre.

- Jodå! Det var ju för att det var för torr luft därinne.