Det meningslösa har gått in för natten
men jag är ute än med mina ord
och famlar full av meningar i regnet

och häller ljus i molnens mörkermän
och håller lågan flämtande men vaken
och skyltar om i diktens fönsterbrev
och putsar alla mina verser blanka

Allvarligt brinner mina glas och glober
och speglar sand och sorg och natt och regn
Jag är det ljus som jag har låtit brinna
Jag är de ord som jag har låtit ske