När du inte längre kan tyda tecknen
inte se något innanför orden
se deras skrovliga ytor, mossbelupna ansikten
vittna om en avsikt
glömd till och med av dem
som ristar solen i sjöns stumma spegling
veckar vattnet som ett sidentyg,
och vågorna som omsorgsfullt klipper
snöstjärnor ur det vita