I alla dessa år
Tiden
Bara går och går

Mitt hjärtats fönster är sönderslagen
Och
Du min själ ingen undrar om hur du mår

Fönstret av sorg åldrades och blev till en mur
Dörren av ensamheten förvandlades till stål
Mängder av tysta väger och massa tår

Ej en varg utan som ett får
Hade jag lämnat bakom mig som fotspår
Och inget hjärta ville vid mig rör

Ingen mirakel står vid min dörr och ringar på
Mirakelns tiden är förbi sen länge
Den skedde för tusentals längesen år

En stor dum i huvudet var och är jag
Låtit andra knivhugga i mig tills jag dog
Sår efter sår fick jag och ännu mera sår

Men,
Eftersom jag är dum i huvudet
Brydde, tänkte aldrig jag på mina sår

Och när tiden kom till sin slut resa med mig
Vaknade jag helt ensam i min bur
Knäckt och förnedrat var alla mina dryga sextio år

Tjur!
En tjur!
Människan slaktade mig som en tjur

Tur!
Mur!
Vilken tur så sent byggde jag omkring mig en högmur

Allt jag önskade mig de fredliga år
Knivhugger i ingen och ingen knivhugger i mig än en mor
Knivhugg fick jag från alla håll t o m i min anals hål

Tjatar om vad?
Kräver vad?
Önskar vad?

Än all kärlek i ett hjärta skall halshuggs och evig dör