Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


*från och med nu är söndagar bra dagar*


Till den pojke som stod kvar med asfaltsfötter när tåget lämnade perrongen



medan landskapen rusade förbi
glödgade fönster

fann jag en ensamhet
som var mer påtaglig
än jordens spruckna yta
och viddernas ekande skrik
efter regnet

som aldrig kom

du är torkan som fyller mig

varje gång
slutstationen ropas upp


Fri vers av Smultris
Läst 720 gånger
Publicerad 2006-06-20 01:31



Bookmark and Share

  Ms Lovecraft
Roadkill...
Vackert skrivet om en vackert melankolisk situation.
2006-06-20

  madinsane VIP
aj löööööv dis,
änd aj löööv ju.

asfaltsfötter.. mmm..
2006-06-20

    ej medlem längre
slutet fyller hela mig,
ger mig rysningar....


kramar till dig vännen
och till texten din !
2006-06-20

  Isla Estrecho
Torkan fyller dig för att du SUPER FÖR LITE min kära vän.
Nää denna var FIN! Du är känslodikternas mästarinna. Det är en KONST att skriva som du gör utan att det blir klyschigt!
2006-06-20

  Mats L.
Dyster och gripande smulan
2006-06-20

    Duff
Fint eller nåt
Duff
2006-06-20

  rebecca d VIP
viddernas ekande skrik
efter regnet
.....
du är torkan som fyller mig
.....


mycket fint o speciellt förmedlat, känslan av att ha förlorat, saknaden....
2006-06-20

  Ola Rydberg
Denna är en femma rakt igenom
och slutet en tia !
2006-06-20
  > Nästa text
< Föregående

Smultris
Smultris