Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

DuVarMinFrihet(DetVissteDuOm)

Ute i sommarnatten går jag.
(Sommarnatten som nu är så kall)

Du kunde ha varit brevid mig nu,
du kunde ha stått vid min sida.
(Du kunde ha gjort det)

Bussarna kör förbi mig i mörkret,
och det känns som om allas blickar
är riktade åt mitt håll.
(Nej, det är inget possitivt)
Dem ser den bit som fattas,
biten som fattas
inuti mig.
(Dem ser att jag spelar en falsk roll)

Jag går där under gatulyktorna,
undrar hur dem kan se något
inuti mej som inte ens finns.

Men dem ser,
dem ser så mycket som dem inte vill.
(Du förstår, jag är inge vidare
bra på att dölja saker)
Men det är inte dem heller,
deras blickar är fulla av sorg,
fulla av tårar som inte kan släppas ut.
Dem undrar var friheten är.
(Det är väl frihet vi vill ha)

Men människorna som åker förbi står inte ut,
klumpen i halsen och tårarna som bränner
måste få ett slut.

Men jag gråter inte,
jag har fullt upp med att hitta min frihet.
(Som den egoist jag är)
Jag letar efter dig.
(Letar fortfarande efter svar
på mina skickade brev,
som aldrig kom)

Ps.Du var min frihet ,
det visste du om .




Fri vers (Fri form) av Parkbenksfilosofi VIP
Läst 42 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2019-01-11 14:30



Bookmark and Share


  Otippat VIP
Hoppas du hittar svaren på dina skickade brev, fint textat!
2019-01-11
  > Nästa text
< Föregående

Parkbenksfilosofi
Parkbenksfilosofi VIP