Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Uppvaknande


Vindarna kastar omkring rönnens grenar
efter en dröm som ligger kvar i min kropp.
Kindernas rött blossande storm och ögonens
frånvaro. Fjärran kommer närmare. 

Lyssnandet sjunker Atlantis
stiger som sjörök tunn som ingenting.

 

 

 

 

 

 

 

 

 




Fri vers av Stefan Albrektsson VIP
Läst 125 gånger och applåderad av 18 personer
Publicerad 2019-01-12 09:28



Bookmark and Share


  ResenärGenomLivet VIP
Drömmar kan kännas nog så verkliga...
2019-02-11

  Jaseph VIP
Ett sorts både och som berör. Både storm och stillhet. Som när Elia mötte Gud i stormens öga.


2019-01-16

  DavidM VIP
Det finns något musikaliskt i stroferna. Jag tycker mig höra ackord på håll eller så är det något som genljuder inom. Effektiv och välavvägd text.
2019-01-12

  Beatriz Quevedo de Hansen VIP
Bild och språk rikedomen i din text får mig att sjunka som Atlantis! Just sista versen är så bra " som ingenting".Applåd!
2019-01-12

  Nanna X VIP
"Fjärran kommer närmare" illustrerar spotlight-teorin om tid: https://ndpr.nd.edu/news/the-moving-spotlight-an-essay-on-time-and-ontology/

En lite utmanande formmässig tvist i de sista två raderna.
2019-01-12

  TrollTörnTrappan VIP
Du fördjupar såväl enkelheten som komplexiteten genom "Fjärran kommer närmare" [skrämmande eller betryggande??]
2019-01-12

  objekt3 VIP
HAWAIIII
2019-01-12

  Jenny Leine VIP
Du har alltid skrivit bra, men det finns en ökad skärpa i dina senare texter som tar andan ur en. Det flyktiga i drömmen, avslutet och det originella bildspråket i samklang med diktens ljudbild, en ö ("rönnens", "dröm", "rött", "ögonens") mitt ute i det svävande, i "ingenting".
2019-01-12
  > Nästa text
< Föregående

Stefan Albrektsson
Stefan Albrektsson VIP