Så var det det där med possessiva pronomen
som min och din någonting
och de personliga - som han och hon -
och förhållandet däremellan
på tapeten nu igen.

Det sägs att det fanns en vilja människor emellan
att kommunicera, för att man skulle förstå varandra
Därför skapade Gud satsdelar, som subjekt och predikat,
alltså vem som gör vad i en mening
och objekt, det vill säga vem som så att säga påverkas av handlingen
i dess allra enklaste form

vilket i exempelmeningen Han sköt henne
blir hur tydligt som helst ur grammatisk synvinkel, att det var just personen av manligt kön som sköt, vilket drabbade mottagaren, det vill säga personen av kvinnligt kön
även om man kan ha vissa etiska synpunkter på förfarandet
och sedan sig själv.

det blev
nio rader i en tidning
fyra föräldralösa barn
en frisörsalong som inte öppnar
en bostadsannons som kommer publiceras någonstans
och sedan pratar vi inte mer om det.

Snön i skogen ligger i princip vit
men den genomträngs nu allt oftare av svarta
hagelkorn
Det är ändå en av de mer harmlösa bilderna jag får

Aldrig kan man få vara ifred
ständigt ska det trängas in och hållas på
och det är objektet som betalar notan

Jag kommer hem där tevespelet står på
Det här med att skjuta folk har fått en ny, något obehagligare innebörd
och sjunker ner på den högst privilegierade mattan

minns för bara några dagar sedan
hur solen glittrade i drinken på kajen i hamnen
och i tårarna över sedan länge döda
som om det var mitt jobb att minnas

Jag stirrar på orden på de främmande språken
min uppgift måste vara att förstå

*
Inuti har jag ett litet rum
dit jag går in ibland
och vårdar sorgen som en sällsynt blomma.