Sanningen den sanningen vad trodde vi min vän
Siktar man mot zenit kommer allt igen
Att svalan skulle stanna att vintern fick bero
Att tiden var en annan att berget skulle gro

Under av sekunder då bara dårarna förmår
Se steget ta sin riktning långt innan någon går

Driver dagg i gryningen till varandets försvar
Andetag åt sommaräng där natten hänger kvar

Och jorden andas mylla, förruttnat existensarkiv
Väcker längtan att förgylla en daggmasks tidsfördriv
Den som gräver sina gångar, plöjer nya spår
Jordelivet fångar, sammanhang förstår

Av det du var - det ska du bliva - ska du ta så ska du ge
Med öppna svar, alternativa, för vilken saga vi ville se