Jag kanske klarar det

eller också inte

livet går före döden

i alla fall så länge dörren är öppen

väggarna stöttar taket

och hjärtat håller för det enorma tryck

som skapas när människor

sliter varandras kroppar och sinnen

i trånga korridorer

Huden är tunn för smekningar

för den öppna handens förmåga

att värna om det sköra livet

När det blir tyst och lugnt

kan vi viska till varandra

att vi är alla människor

och vi har rätt att vara här 

en liten stund tillsammans