Dagbok - Måndag den 21:e Januari 2019

Dagen idag var en bra dag. Jag fick ett jättefint brev från Människa. Jag tycker så mycket om Människa. Hon inspirerar mig. Hon är så klok och ren i sina tankar. Människa är ung. Jag är snart gammal.

Människa är lite ledsen ibland. Dom på hennes jobb är inte riktigt snälla mot henne. Människa blir och är ledsen. Människa tänker att hennes situation är hopplös. Människa har funderat på vilket sätt som skulle vara bäst om man vill fara från Tellus.

Det finns ingen charter. Det finns ingen quick fix. Människa har provat på både alkohol och E. Människa har provat på att älska. Dom andra har inte älskat tillbaka. Människa har provat på att rycka upp sig. Det var nån som tyckte att hon skulle göra det. Människa har ringt, skrivit brev och skrikit i skogen. Nu har Människa slut på idéer.

Jag råkade krocka med Människa på ICA. Hon var så söt när hon blygt sa förlåt. Människa tittade i min korg och jag tittade i hennes. Vi hade båda toapapper, skorpor och en fotfil i våra varukorgar. Människa började fnittra. Jag gapskrattade. Alla andra tittade. Människa himlade med sina ögon. Jag gjorde en ful grimas.

Idag fick jag ånyo ett brev

Människa skrev, Jag vill så gärna jobba med teater men ingen vill ha mig. Jag vill så gärna skapa en pjäs som jag får casta. Mina skådespelare har alla funktionsvariationer. Det gillar jag, sa Människa, som sedan berättade om en restaurang i Frankrike där alla var inkluderade. Maten var god, gästerna var nöjda och medarbetarna var lyckliga.

Jag tror på sagor, lyckliga slut och jag tror på Människa. Därför bytte jag skepnad till akademiker EG.

Jag skrev, Underbara Människa, du skriver, "Hade man satsat på inkludering så hade man inte exkluderat dem ifrån gruppen, utan låtit dem vara en del av den övriga verksamheten".

Fina Människa, det märks att detta är en hjärtefråga för dig. Du brinner för att marginaliseringen i samhället ska stävjas. Ditt hjärta är lika stort som ditt intellekt. Du har skribentens gåva. Du uttrycker dig oerhört väl, både i talspråk samt i akademisk text.

Du har säkert kommit till oss för att du har ett uppdrag, tror jag. Du diktar om de "svaga" (kanske egentligen de som är starka) i samhället. Du har en röst som hörs, du har en penna som kan skriva.

Du skriver, "Jag skulle vilja föreläsa om inkludering och vet att jag skulle kunna klara det, men jag har svårt att kunna hitta nån som vill höra på mina föreläsningar."

Jag skriver, Jag brinner för samma frågor som du eftersom jag har mött mängder av barn, ungdomar och vuxna med funktionsvariationer samt deras nära och kära.

Om jag hade varit du, med ditt enorma engagemang, hade jag kontaktat verksamhetschefen för psykiatrin samt VC för barnhabiliterings-verksamheten i landstingen i ditt närområde. Börja alltid med högsta hönset. Får du inte napp, beta dig neråt i hierarkin.

Anhörigorganisationer är nästa trappa att beträda. Exempelvis Attention om du brinner för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder.

Jag skulle tro att FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, skulle nappa på ditt förslag om föreläsning. Oj, vad du skulle beröra dom.

FUB sprider information om intellektuell funktionsnedsättning (en del kallar det utvecklingsstörning, andra kallar det funktionsvariation) och arbetar för att alla med funktionsvariation ska kunna leva ett gott liv. FUB ger råd, stöd, utbildning och information till personer med intellektuell funktionsnedsättning samt till föräldrar.

Fina Människa, du vet ju redan vad du ska syssla med i framtiden!! Yes, yes, yes!!!

Tveka inte att visa framfötterna eftersom dina skor är större än den haltande regeringens samt snyggare än landstingens foträta syntettofflor.

Chansen att få napp på att föreläsa är nog större hos anhörigorganisationerna eftersom dom inte har fokus på budget, karriär etc.

Vissa chefer (det finns dom som är bra, tror jag, men jag har aldrig träffat nån) inom landstingen har mest fokus på sitt eget ego (karriären) och sitt mål (det heliga uppdraget) att hålla en budget. Patienterna bryr dom sig inte så mycket om, kanske, trots att dom talar så fint om patientsäkerhet och vårdgarantier etc.

Inom skolväsendet tror jag att du har en jättechans att få föreläsa om dina hjärtefrågor. Prova med skolkontoret, funkar inte det, vänd dig direkt till rektorer på olika skolor.

Fina Människa, det är klart att du ska föreläsa om hur verkligheten ser ut. Våra makthavare vet ju inte det.

Puss och kram från Erica Concordia.