Fostervattnet
är inget man kan säga nej till

Det är bara att finna sig

Döden får man också godta;
inskränka sig
till att rynka ögonbrynen;

gravmörkrets lakvatten
tvättar dig som lik, gurglande;
mullens långsamma bläster
skinnflår


Jag minns sköterskan
som vätte mina läppar
med ett fuktat tops
på Sunderbyakuten;

jag fick inte dricka,

men ikväll dricker jag
japanskt risvin
med smak av citrusfrukt,
hitfluget av Storlöparen från Osaka
i skisstunna drömskheter över Asien
via Helsingfors och Stockholm till Luleå,
Niemisel och Gunnarsbyn

Lystet tuggar jag tånggodis
format i läderlika band;
på pricken lika
de som sitter på damaskerna
man bär vid skidåkning
i Norrbottens djupsnö

Koto och japansk sång
på Spotify
vaggar mina tankar, mina bilder ikväll;
lyfter anden högt
över drömmar och vissheter