ALLA MINA DÖDA
Mormor, jag minns ännu smaken av passerade tomater med lite socker, som jag fick
kräftan åt dig inifrån och du gick från livet jag var liten då
Farfar och Farmor, er kände jag aldrig
Morfar, du saktmodige man vår enda trygghet vad vi saknade dig
Mamma, ditt liv blev svårt i härskarens händer också för oss barn
du dog ung av cancer jag fick bli mamma till mina halvbröder nygift och barnlös
Moster och Morbror, ni övergav oss barn efter Mammas begravning vi såg er aldrig mer
Styvfar, du dog en plågsam död och det gladde mig jag skäms inte
du tog min oskuld med hårda händer slog oss alla till lydnad
Pappa, du svek dina barn vågade inte utmana härskarens styrka
vi kände aldrig dig en dag i tidningen stod din dödsannons våra namn saknades
Min lilla bror, det var du och jag du reste dig ur askan som fågel Fenix
vann kriget mot spriten mötte din stora kärlek köpte motorcykel du dog lycklig för livet
alla mina döda
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Elisabeth Nilsson
Läst 373 gånger och applåderad av 21 personer Publicerad 2019-01-23 18:05
|
Nästa text
Föregående Elisabeth Nilsson |