Det händer förstås
att inspirationen
sinar
att skärpan förgås,
att intentionen
förtvinar.
Då inser man
att fantasin
brister,
gör vad man kan,
fast med min
bister.

Men så tänds
en alstrande
låga.
Det bistra vänds
till att skapande
våga.
Man är beredd
att lyriskt fresta
det givna.
Av rimmande ledd
kan man testa
det skrivna.