Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
till den finaste människan jag vet. plats o leva, plats o dö.


till min käraste E

friska vindar leka med ditt hår
jag tror jag kommer älska dig år efter år
du gör mig gediget glad
får mig att uppskatta det fula i vår stad
där avgasen gör marken grådaskig
där snön jämt är slaskig
men ibland små fåglar stoja
där ingen alls har nån paranoia
fingrar som vidröra
alla problem upphöra
du får all vanheder, ånger och skam att försvinna
och får mig att känna mig som en storslagen gudinna
händers vidröring som förut varit obehaglig
känns nu mottaglig
jag ryggar inte längre för erotik
med dig e allt drömlikt
ibland du kysser mig så ömt
jag tror att jag allting drömt
för när jag går ut genom porten
kommer ut till hemorten
är där så otrevligt trist
ständigt en grå mist
av folkets elände
det här är till min själsfrände.




Bunden vers (Rim) av kamrat
Läst 243 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2019-01-28 11:44



Bookmark and Share


  Concordia
Vad härligt att det finns en E i ditt liv.

Fin hyllningsdikt.
2019-01-29

    Roger Runkar Ragnar
Mvg !
2019-01-28
  > Nästa text
< Föregående

kamrat
kamrat