Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

[avstånd]

[pre]




berör
det kroppsklaustrofobiska

vidöppet gränsle



håll
diktnuet munvarmt

och himmelspråket punktligt



hårdsakta
uppenbarat



och exploderat i
takt










[I]




plocka fram morgonljuset

behovshanden med fingerviljor
kretsande



och begär oss en plats
där vi kan hålla kvar allting










[II]




bildskrik det ordlösa

verkanseld fallvatten
våtvilja



använd
punktmarkörer


tempelkoder med naglarna
ristade










[III]




och lägg märke till
tystnaden innanför oss -

oändligheten i varje
mellanrum



känn hur allting hela tiden vill födas
och förgrenas



hur människan bildas till
oräkneliga varianter
av sig själv


och
verkligheten blir bara
den mest trovärdiga
efterhandskonstruktionen

ingenting annat










[IV]




någon påstår
att all lidelse är existentiell

en långsam före-döden-upplevelse



och du svarar att du inte känner
någonting alls

du svarar att du inte vet hur man
känner någonting alls



du vet inte att du svarar
någonting alls










[V]




jag drömde dig som regn

hur du föll genom skog

jag drömde dig med munnen

blev himmelsaft och lava




visa mig vad det betyder

annars: ingenting.










[VI]




en maskinmuskelformad puls
över hungerhuden

vilsegången in
i processen
en beröringsgrad
ner




men
lämna mig efteråt
som jag var innan



precis
som jag ligger nu










[VII]




början är svår att förklara
medan den fortsätter in

men jag står upp


än



möt mig med svala händer
och vilja nog

och
säg att vi inte drömmer

säg att vi aldrig
har drömt så










[VIII]




jag förklarar mig förgäves
i hårt beskurna dikter


men låter oss ske

arbetar fram varje sekvens
tills jag bär dig längst ut på tungan

gränslöst










[IX]




jag kan inte längre
vara här
utan att vilja brista

kan inte längre stå
vid dessa kanter
utan att vilja kasta
allt



säg att vi inte drömmer

säg att vi aldrig
har drömt så










[X]




du låter dig minnas
som sensommargräs

lyfter in allt med blicken
och låter mig in i bilden
som ett strävt motljus
i dina ögon

svettig längs ledigarmen
och solblekt som
ett sommarfoto










[XI]




så väljer jag morgondagg
och surrande grenverk

älven och ditt munmjuka

ett soligt golv
och en starköl

en uteplats
i baktakt och
ledigsöndag


varsamt formar
jag bilder
till dikter
och låter dem
säga allt jag vill


men
landa bortom










[XII]




jag kan kalla det fragment
eller i bästa fall minnen
på avstånd

men de har alltid velat heta något annat

och jag har alltid velat ge dem en
annan plats







Fri vers (Fri form) av mitt nya namn
Läst 71 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2019-04-24 00:17



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

mitt nya namn
mitt nya namn