Så Strindberg är i färd vid att resa ser jag.....
med koffertar och hästdroska....

Ågust : Nu ! är nog !
nu smälla det !
här brytas äktenskapets pinokedjor,
vilka hållit mig i tortyrkammare
under fjorton år
med en bortskämd finlandssvensk
överklass-slinka,
som enbart gifta sig för möjligheten
bli teaterapa.

-Så illa.....

Ågust : Illa ! ? Det äro värre än ni kunna
föreställa er....detta lata fruntimmer....
trån och grälsjuk,
lat och bekvämlig,
vars sysslolöshet leda till leda
har som hemsökt af själve fan
bepröfvat mitt tålmodiga tålamod
till bristningsgränsens afgrund,
att jag nu befinnas vid ett vägskel,
likt Dantes skärseld.

-Vart hän går färden ?

Ågust: En annan planet !

~