Jag sitter på en röd stol mot en mintgrön vägg.
I knät har jag två Budapestbakelser
och grädden kladdar på insidan av kartongens plastfönster.

Du väntar in mig.

På golvet ligger en man med ansiktet nedåt och blöder från näsan.
Han svarar på tilltal. Han vill ligga kvar.

Vi sätter oss runt köksbordet och lyssnar.
Det är sju personer i rummet,
men jag har bara två bakelser.
Väggen är egentligen vit.