Hon dog framför mina ögon
och det var där hon födde mina ögon
Jag fick aldrig hjälp mot posttraumatisk stress
eftersom hon dog på min födelsedag blev den dagen alltid en press

Där försvann min ungdom på en gång
jag fick aldrig vara ung
Jag kan aldrig glömma
min födelsedag avger alltid tillräckligt med tårar som lätt fyller en tunna

Det känns som igår
fast den tiden borde varit begravd med alla nya sår
Är det den dagen som etsat sig fast i min hjärna
för min syster var min snällaste stjärna

Klappade mitt huvud när farsan slog mig
sa gråt ej mer jag tycker om dig
Och hon var bara tre år
men kunde ändå läka mina sår

Hon förmedlade telepati i dödsögonblicket som en missionär
sa till mig “stackars dig som måste stanna här”
Sen försvann hon, den som kunde laga min själ
Min kära syster var en ängel som ville mig väl

Än idag ekar längtan efter min syster inom mig
är det därför jag inte värdesätter pengar som min grej
Självklart behövs pengar för att överleva
men jag hjälper gärna någon annan att överleva

Politikernas skattesänkningar
alla avdrags-höjningar
Nationalisternas flyktinghat
och politikernas bidragshat

Skapar sår i mig
som föder ordets krig
För att upplysa andra om det som inte är bra
att inga ursäkter finns för att bestraffa själar som “bara är fattiga” men fortfarande bra

Se inte hemlösa
som värdelösa
Se inte sjuka
som någonting ni vill sluka

Se inte en flykting
som brännbar
Generalisera inte
ondskan finns överallt och ibland inte

Titta på er själv
tänk noga innan ni kommer med gnäll
Prova deras skor
och fundera på vad ni då skulle gjort på ett skattekontor