vilar på mitt huvud
himlen når mina axlar
ser mörkrets sammetsgardin
och alla stjärnor
lika nära som dina andetag över min kind
du har en glasblåsares själ

du blåste in kärlek i varje andetag
orden mellan raderna
din själ brinner i min varje dag
då jag om kvällen lyssnar till vinden
som spelar på strandgräsets strå
flöjten med sin dova ton från havet

då rör mina händer stjärnorna
talar dem vid namn
i ögonvrån skymtar de tigande trädens
oljegröna skuggor ...i fjärran


då öppnar sjön sitt öga
och säger mig vid namn


*

Kommentarer på en krans av stjärnor

Karina Kia "Låter som himlen öppnar sig
och lite som några rader ur bibeln !
Biblisk tid!"
2016-08-11