Jag vill inte försvara någon men du måste förstå,
du är helt ny för de-våra, vill du de ska, förvirras?

Nej, hur kan jag få till något sådant?

Vi måste bevaka dig, allt du gör,
alla dina kontakter, sa den unga.

Ja, för hur kan du vara så djävlig,
hördes livvakten i bakgrunden.

Men herregud, jag vill ju bara få
prövat faderskapet till min dotter.
Inte kunde väl jag veta att de båda
männen tillhör en organisation.

Stalkaren?

Hon är avslöjad,
vi får hjälp av Sune, han säger att han pratat med dig.

(Så stod vi i var sin lägenhet och
ropade så högt vi kunde till varandra)

Jag skriver på den nya
Introduktionsboken, ropade jag till taket..

Som vi kan ha i det nya huset,
fortsatte jag, vad säger Sune om min idé?

"Den är åt helvete"

Bra, fortsatte jag,
då vet ni hur det känns här under Er..


Så fick jag en känsla av att jag
nog inte var så okänd längre.

Men är det mitt fel, ville jag skrika till alla som läst mig.

Ja, så högt i tak.

(Var det Sune som viskade?)

"Att en del glöms och en del är bra att komma ihåg"

Ska vi bygga nytt, eller?

Är du också här, skulle inte du kolla faderskapet?

Äh fan, det ser väl alla att hon är min.

("Inte Stevens?")

Du är underbar!

(Visst är det skönt när männen älskar varandra)

Har du också läst här,
det är Stevens som älskar sin jaktkompis.

Var har du varit, frågade Sune,
kvinnan som just smutsat ner hallen.

Jag har varit och ridit på en
Islands häst, jättemysig häst, Gullet.

Den var bra, sa livvakten,
jag tål inte hästlukten, fan vad det luktar!

Ska vi säga ännu mera ord..

Åh, vad långdragen text.

Kan vi inte få ett slut på den.

Jag orkar inte mer.

Bättre ni åker till Island
mina damer, sa Stevens trött efter städningen.