Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Denna oemotståndligt vackra värld


Denna oemotståndligt vackra värld.

Vill jag verkligen leva i.


För vad jag vet,
får vi bara en värld att leva i.

Med eller utan mina egna monster.

Och alla andras monster.

Och för fan vad ni andra människor har monster,
i era liv och sinnen.

Som ni aldrig visar en tillstymmelse till.


Men jag vill verkligen leva här.

I detta liv.

Oavsett.

Om det gör ont ibland.

Trots att livet blir mer obegripligt.

Ju längre jag lever.


För kärleken är ju så satans vacker,
när den är vacker.

Och när den inte är vacker,
sliter den hjärnceller ur din hjärna.


För jag vill kladda med min akryl,
även om folk tycker att det är skit.

(Men jag tänker ibland då såhär.
Kladda för fan själv då,
om ni vågar ta i penseln!
Och se vilken skit som ramlar ur era gömslen.
Så ge fan i att ha synpunkter.
När ni inte vet bak eller fram på en jävla pensel.
Ni bara förtrycker era känslor tills ni hänger er eller dylikt!)



Och den älskade förbannade konsten,
som hela tiden, ständigt vill skapa mer.

För hjärnan sprängs ju om inte skrivandet får plats.

Spela gitarr eller måla.


För min världsklass psykoterapeut är min konst.

Även om min psykolog just nu är jävligt skärpt.


För konsten vrider sådant bearbetande
av svåra stunder ur min hjärna.

Och lägger dem på mitt nakna, hårda
och kalla obduktionsbord,
så att jag tvingas att bemöta och behandla dem.
Och inte fly ifrån dem.


Så nu till våren.

Köper jag ett svetsaggregat.

Nej, faktiskt två!

Ett gasverk och en elsvets.


För jag älskade att svetsa när jag var yngre.

Och att använda andra maskiner.

Och jag kommer att köpa massa skrotplåt.

Och börja skapa i plåt och smide.

Konstruera skulpturer i plåt och smide ur teknik jag behärskar.


Och den första skulpturen kommer att heta:

”Denna oemotståndligt vackra värld”

En vacker plåtskulptur med livets vackra linjer.


Och nästa skulptur jag kommer att skapa.

Blir ett förvridet vansinne av plåt och smide.

Som jag kommer att kalla.

”Kärlekens svek”


Och den tredje skulpturen.

Blir ett självporträtt av mig själv.

Och den kommer att heta:

"Monstret"




Fri vers (Fri form) av Tommy Vähä-Rainio VIP
Läst 218 gånger
Publicerad 2019-02-08 18:28



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Tommy Vähä-Rainio
Tommy Vähä-Rainio VIP