Redan medlem?
Logga in
Sviken ängelDu svarta ängel med de vackra ögonen Som nu har dunklats utav sorg
Din skrud har färgats av svek Ditt hjärta har krossats gång på gång Ditt skratt har mist sin vackra klang Och dina vackra ögon som förr glittrade De bär nu på livets alvarsamma tyngd
Livet kom och gick i samma andetag Nu finns bara smärtan kvar Du gråter blod fast utan tårar Ler med slutna ögon för att ingen ska få se Hur ont varje andetag i dina lungor gör
En ängel vit som snö i själ och hjärta Fastän skrämd av livets hårda ord Din skrud har färgats svårt av falska löften
En god själ dold av mörkret och träden Sviken rädd och ensam nu i världen
Prosa
av
Maria Sundelin
Läst 167 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2019-02-11 23:40
|
Nästa text
Föregående Maria Sundelin |