i en grav
av stjärnstoft
benrester
och jord

precis vid viken
som badar i månsken,
tallar
i sin prakt.

Där skymtar ett ljus
i en tunnel
som skurit ett hål
i horisonten,

en maska
i ett nät
som fångade
in livet

en spricka
i den mur
som skiljer
tankarna
och ödet åt

ut i det vi
aldrig
kommer förstå