När du vaknar utan drömmar
när du styrs av mekanik

När du sträcker dina muskler
och förblir av samma längd

När du reser dig med smärta
stapplar tyst till toaletten

När du snubblar över mattor
över trösklar och ditt golv

När du tror du skall gå sönder
men blir lugn i nästa stund

När du vänder dig från spegeln
vandrar ensam i din blekhet

När du vet att filmrepliken
kanske inte är en sanning

När du inte störs det minsta
av din oreda i köket

När du visslar falskt vid spisen
när du brer en stenhård smörgås

När så smått du börjar ana
att du bara är dig själv.



5/1 2019