-Hej, kan jag komma idag?

Jag känner mig så osäker.

-Hur menar du?

Jag kan ta 2 500 kr i timmen och
nu vet jag inte om du kan betala..

-Är du en djävla hora!?

Men det var väl det du ville med mig?

Jag sa bara, "Varför betala när man kan få det gratis"
du måste prata med mig, jag vill inte ha någon hora.

Nej men ja, precis, svarade brottsoffret,
om jag skulle gjort en anmälan mot dig
och du erkände, hur du varit mot mig..

Det är gammalt nu, skrek gärningsmannen.
Du skulle ju glömma det, inte prata om det!

Men alla vet ju att du avreagerade dig på mig.

-Vilka alla?

"Tiden har gått , utvecklat mig, nu är jag för dyr"

Sluta sjunga det, skrek mannen till brottsoffret.

Om du erkänner din gärning, får jag skadestånd,
så slipper du betala mig, sa kvinnan på pappret.

___

Enda sättet är att bli den dom vill att man är.

Fästa det på pappret.

Så, går vi fria, sen.

de-vise

___

(Känslan i det hemska)

Det här som inte någon kan få slut på..

(Äntligen, någon som fattar, sa den unga.)

Här fattas en bild.
Du måste gå hela vägen, tänkte jag då..