Dröm 18/2
Henrietta - en drömraga
Henrietta var en docka som jag fått mig till att amma hon var blå och kunde bocka och hon kallade mig mamma
När jag reste bort en vecka fick hon stanna hos sin mormor mormor sa: nu får det räcka slut på mjölken, fasta normer
Jag kom åter ifrån staden dockan hade växt en meter hon var nu en lång och glad en och hon mindes vad jag heter
Taxi var beställd till skolan det var bra, för jag var sen tänkte jag - men då kom polarn och tog plats med långa ben
Andra platsen där i sätet var visst vikt för Henrietta det var inte alls förmätet hon var ju mitt barn med rätta
Henriettas tjocka kappa fyllde upp halvannan sits jag fick inte plats, nej fatta tränga sig var ingen vits
Jag försökte klättra fram finna mig en plats där framme men förstod det ej gick an jag fick stå tills bilen stannat
Bunden vers
(Rim)
av
Nanna X
Läst 132 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2019-02-18 08:15
|
Nästa text
Föregående Nanna X |