en man vid namn Scheike

som bodde i Svea Rike

hade förkärlek för ris

till smisk han gav sitt pris

till gården sin han locka

han behövde inte pocka

flickor oskyldiga och unga

att rida på hästar tunga

trenne kvinnor han hade

kvinnoman han va'de'

unga flickor de använde

det var vad som hände

"Lilla risboken" användes flitigt

det var rent ut sagt vidrigt

locka unga flickor till hästgård

för att åt hästar ge vård

hästar täckmantel för sexlek

Scheike gav ej nån kärlek

gammal gubbes snusk

han var en riktig slusk

att utnyttja flickors svaghet

är ju bara kriminalitet

det bör straffas hårt

brottet anses svårt