Redan medlem?
Logga in
LIVSVÄVEN
JAG VAKNADE II
stegen närmar sig rummet mitt inre rums innersta rum där har jag en skön matta...
denna matta är den enda saken på denna matta lever jag fullt ut varpen sattes av mina förmödrar
denna matta vävdes klart av mormorsmor sedan levde hon och födde min mormor livsväven kantades av många svåra livsöden
idag har väven stannat av liksom tystnat mormor lämnade livet för ett år sedan... min mor och jag knopar på varsin ny väv
mina barnbarn är nyfikna på vårt arbete barnen hejar på entusiastiskt och delar glädjen mor och dotter läser av färgernas spektrum...
varpen är lång så den räcker till dem alla... vävda mattor i det innersta rummet behövs så att man landar mjukt vid fall från hög höjd
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Solstrale
Läst 218 gånger och applåderad av 9 personer Publicerad 2019-02-22 10:36
|
Nästa text
Föregående Solstrale |