Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


GLÖMMER??? ALDRIG!


GLÖMMER???

                                                 Han gick iväg med en annan

Ett öppet sår inget än annat

Mamman lidit mest av alla

Hon hade små barn

Ett spädbarn var det yngsta

Ett fyra åring var det äldsta

En lång plågsam resa fick de gå igenom

De insjuknade

tiggade 

sörjade

klagade

De knackade på villors dörrar för mat och dryck

Och ofta för värme när kylan skakade kropparna på vintrarna

dem ingen hade hört

Inget kunde stoppa mamman att kämpa

Trots utmaningen

gav hon inte upp

ville inte ge upp

Hon och hennes ungar bara hade med livet kört iväg

Inget kunde korsa hennes styrka

Styrkan behövdes ju

Stora tyngda utmaningar hade hon lyft

På axlarna där hon ensam hade stått

När alla hade gett upp henne

Med åren trodde hon hade glömt

Men

Han, charmige, dök upp igen

Bad om ursäkt

Inte bara det utan hade nya familjen med sig

Utan hans fru, provdockan

Dockan då hade knäckts av sjukdom

Varför kom du nu? sa hon

Tror du jag kan glömma hur sårad gjorde du mig?

Eller tror du att jag kan vara den provdockan som du ville att skulle bli?

Gå din väg du! Sa hon

Här finns ingen plats för dig

Inte heller för din prvodockans tillbehör

Mitt hjärta är bara öppet för mina älskade frukter

Frukterna som du vill nu äta helt gratis

Trädet som du trodde ska  befrukta mer frukter är nu torr

Så mycket torr så att din vatten kan inte liva upp det

Efter all plågan som du orsakade oss

Frukterna tillhör mig nu

Frukterna tillhör den bonden som vattnade dem tills de ska kunna ge nya frukter, utan plåga

De vill inte känna plåga och du är den sämsta plågan som de upplevde redan när de var fröar

Du smärtar dem

Du torkar upp dem

 

Gå din väg, strö dina korrupta fröar långtifrån oss

Långtifrån vårans ädel frö

Gå din väg, sa hon

Stängde dörren av plågan

Öppnade en ny dörr

En ny dörr av nytt liv

Av lyckans ljus

Av en ny framtids dörr

Där livet laddas om

Aldrig ska  plågan ges en chans till

Lyckan stannar inte bara där

Ett öppet sår kan concealer-as

Men aldrig kan läkas

 




Prosa (Kortnovell) av MALVAA VIP
Läst 84 gånger
Publicerad 2019-02-25 12:08



Bookmark and Share


  MALVAA VIP
Marita Ohlquist
tack för dina insiktsfulla ord
ja så är det
styrkan finns redan
men bara att ta ut den från koman;)
2019-02-27

  MALVAA VIP
Öknens Ros
tack för dina ord
ja tyvärr å är det ;)
2019-02-27

  Marita Ohlquist VIP
Moderskärleken gav henne styrka att lämna det som varit och skapa ett annat liv!
2019-02-25

  Öknens Ros VIP
"Man saknar inte kon förrän båset är tomt!"
2019-02-25
  > Nästa text
< Föregående

MALVAA
MALVAA VIP