GLÖMMER??? ALDRIG! GLÖMMER???Han gick iväg med en annan Ett öppet sår inget än annat Mamman lidit mest av alla Hon hade små barn Ett spädbarn var det yngsta Ett fyra åring var det äldsta En lång plågsam resa fick de gå igenom De insjuknade tiggade sörjade klagade De knackade på villors dörrar för mat och dryck Och ofta för värme när kylan skakade kropparna på vintrarna dem ingen hade hört Inget kunde stoppa mamman att kämpa Trots utmaningen gav hon inte upp ville inte ge upp Hon och hennes ungar bara hade med livet kört iväg Inget kunde korsa hennes styrka Styrkan behövdes ju Stora tyngda utmaningar hade hon lyft På axlarna där hon ensam hade stått När alla hade gett upp henne Med åren trodde hon hade glömt Men Han, charmige, dök upp igen Bad om ursäkt Inte bara det utan hade nya familjen med sig Utan hans fru, provdockan Dockan då hade knäckts av sjukdom Varför kom du nu? sa hon Tror du jag kan glömma hur sårad gjorde du mig? Eller tror du att jag kan vara den provdockan som du ville att skulle bli? Gå din väg du! Sa hon Här finns ingen plats för dig Inte heller för din prvodockans tillbehör Mitt hjärta är bara öppet för mina älskade frukter Frukterna som du vill nu äta helt gratis Trädet som du trodde ska befrukta mer frukter är nu torr Så mycket torr så att din vatten kan inte liva upp det Efter all plågan som du orsakade oss Frukterna tillhör mig nu Frukterna tillhör den bonden som vattnade dem tills de ska kunna ge nya frukter, utan plåga De vill inte känna plåga och du är den sämsta plågan som de upplevde redan när de var fröar Du smärtar dem Du torkar upp dem
Gå din väg, strö dina korrupta fröar långtifrån oss Långtifrån vårans ädel frö Gå din väg, sa hon Stängde dörren av plågan Öppnade en ny dörr En ny dörr av nytt liv Av lyckans ljus Av en ny framtids dörr Där livet laddas om Aldrig ska plågan ges en chans till Lyckan stannar inte bara där Ett öppet sår kan concealer-as Men aldrig kan läkas
Prosa
(Kortnovell)
av
MALVAA
Läst 351 gånger Publicerad 2019-02-25 12:08
|
Nästa text
Föregående MALVAA |