Av ljuset fick jag huvudvärk
och pundpurpurpupiller.
Jag klädde mig i säckens särk
och mötte mörkergriller.

I andra var en annan man
och andra illusioner
som sammansvurna sade sann
i klara hörselkloner.

Han hörde högre huvudmol
i skyddsmembran att skäras
av skugglandsiluetters sol
som tyngde mig att bäras.

Vi vidgade visionen vild
och hängde upp min huva
men i psykosens spegelbild
är jag en rödögd duva.

Hur lär man sig att flaxa fram
när man väl sett sig smyga?
Här bär jag sjunken dunkeldamm
men sörjer så att flyga.