Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

SÅ ETT FRÖ OCH SE DET BLOMMA.

SÅ ETT FRÖ OCH SE DET BLOMMA.


Har man rätt att vara rädd när allting ser mörkt ut
Kan man inse då att det här livet har faktiskt ett slut
Hur man än vänder och vrider på denna eviga sak
Är man nog tvungen att inse att inget går i sakta mak

Man tror i sin ungdom att man är odödligt evigt ung
Det kommer de tider när man börjar att känna sig tung
Tiden kommer ifatt en men man kämpar med sin ödes lott
Det lilla frö som såtts blommar upp och sedan falnar bort

Det finns inte några fraser som säger att det är fel på orden
Tiden tand är och förbli en människas liv här på jorden
Man måste kunna känna att just jag kände mig buren
Drog jag en nit nej, jag var den som hade den bästa turen

Tänker man tillbaks på livet se barnen och inte minst dig
Har man fått livet och få smak på att detta var just för mig
Så när min tid nalkas det oövervinnliga ,ingen väg är tillbaka
Är jag glad för våra underbara barn, vänner och älskad maka




Fri vers av Knoparemoj
Läst 195 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-02-24 16:10



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Knoparemoj
Knoparemoj