Våren kryper försiktigt

fram ur sitt gömsle

solar sig belåten

i lä på altanen

tomma kaffekoppar faller

av en plötslig vindpust

stora flugor sitter 

på solbelyst vägg

ekorrarna är osynliga

sedan ett par dagar

kanske har fullt upp

med barnalstring

isen på sjön brister

vattennivån syns öka

en liten snöklutt

ser övergiven ut

inombords värker

längtan oförlöst

efter dig