Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stormkråkor

jag blir så här stum i ögonen
det är inte som att hon dött än
ändå fladdrar svarta vingar kring som stormkråkor
tiden är en lönnmördare
smyger ljudlöst i skuggorna och vi kan glömma den
korta stunder
men den sätter sina knivar i oss alla

vi vandrar under havet av stjärnor där uppe
och väntar på vår tur att ge upp anden
anden blir mat till ljuset – ner i jorden
rinner inte våra hemlösa själar




Fri vers av 99knivesinside
Läst 212 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2019-02-26 16:38



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

99knivesinside