Jag minns att i de långa korridorerna

blev människorna så små

parenteser och kommatecken

Jag minns att jag sökte efter runda bord

där det gick att vila

i varandras blickar

Jag minns ditt vackra leende

och tatueringen på armen

för att steka fisk måste du komma ut ur köket

Jag minns att jag saknade

den människa som nyss var jag

och att främlingar mötte mig i spegeln

Jag minns att vi var där

och att det hördes granater

men att vi fortsatte prata om vädret

Jag minns att jag ordlöst vädjade

 till trygghetens gudinna

medan munnen härmade väderleksrapporten