Varje morgon ser jag en liten gumma

som sakta och mödosamt tar sig ner till den inhägnade hundrastplatsen

med sin käpp och sin lilla hund som livskamrater

Väl framme låter hon sin hund springa fritt och nosa runt

medan hon själv tar igen sig

Jag ser den här bilden som en andens seger över den sjuka kroppen