Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sonett - Kom Kali..



Kom Kali, väck min väsenskilda dvala,
ge färdförstörd sitt hopp där kropp är gäst -
berör min bördnatur i köttets rest
och karva barmars arv ur karmar kala.

Kom Kali, låt din skära skinnet skala
från formenklav mot gravens gräns härnäst
och res ur undertunnel resans best
som skild från bild jag hört förvildad tala;

"Ej se, ej le, ej be, till något bättrat,
kom följ, kom hölj, kom dölj, min djurkontur,
igenom fångens gång till tidsessensen.

Kom gå, kom slå, kom stå ur stoftet fjättrat
i bildens bur mot missanpassad mur
där mänskoväggar kväser väsengränsen."
















Bunden vers (Sonett) av anathema VIP
Läst 151 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-02-28 18:43



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

anathema
anathema VIP