Du ser en vit duva vid ditt fönster
Var är du och var är duvan, allt är ett mönster
Som glöder i huvudet
Och tankar som snurrar i det
Vad betyder det för dig
En underlig känsla i sig
En tavla med en stark färgskala
Du vill komma ur denna dvala

Ett ord kan göra dig berörd
Ett krav som kan göra dig förstörd
Samhällsnorm
Som fångar dig i en fast form
Det finns en orolig själsfrände
Men du försöker uthärda med detta elände

Ordet kan fångas med skriftens förtrollning
Konsekvenser som inte har en förklaring
Sanningen är verkligen formbar
För bilden är inte självklar

Ordet kan göra dig färdig med det förflutna
Kraven kan bli brutna
Men åter till fönstret
Duvan har flugit iväg och kvar är du med molnet