du skryter med hur mycket du jobbar
men ingenting du kan göra räcker
hur mycket du än dig sträcker
är den sanna lyckan ändå onåbar

varken morot eller piska
fast du vill ha båda och ingendera
när du får mycket vill du ha mera
tiden är här när det är de som blir sjuka som är friska

så länge du rättfärdigar din existens med prestationer
spelar det ingen roll i vilka korgar du lägger äggen
för eller senare kör du med full fart in i väggen
och vad gör du då med dina ”topp-positioner”?

om du inte kommer underfund med vem du är
och slutar hänga upp din lycka och ditt liv på vad du gör
jagar du efter en mållinje som efter hand flyttar sig tills du dör
och handen på hjärtat – vill du ha ett liv eller en karriär?