Jag skriver en visa så glad
i en vårlig solskensdag.

Att fånga den texten kvar
svårt det ändå var,
visan den bara försvann
tanken ifatt den jag aldrig hann.

Nöjd blev jag för min trall ändå,
nu kunde ni bjuda poeten på
bulle med grädde på semlans dag.

Himlen mötte mig mulen och ett muller jag hör
fylld den blev med glada strofer,
där visan sjunges som sig alltid bör
med alla kärlekens apostrofer.

Regnet på vägen gjorde mig dyblöt och kulen
jag snubblande mötte gubben, en riktigt ful'en
Trallade och sjöng om ungdom som slingrigt dansa
i vårljusa nätter långa, när man borde gungeli gunga.

Om detta, kan man bara nonsens dikta
för en gamlings minne kan alltid svikta.

© Bosse 5 mars 2019.