Jag går i mörkret och försöker hitta en väg ut,
Men till och med liemannen är vilse och kan inte hitta ut.
Har jag tur,
Så blir jag kanske lika stark som vår natur.
Jag ser liemannen gå mot mig med sitt ljus,
Jag kan inte vinna så jag måste gömma mig i mörkrets hus.
Liemannen kollar på mig, du behöver inte vara rädd
du har inte någon själ du är ens inte fin klädd.
Liemannen hjälper mig upp på mina ben,
Han är mitt ända hopp så jag följer hans sken.