Du har hittat hit, vad härligt,

Släpp alla bekymmer,

och alla dess evigt tunga laster,

sånt är livet.

Ovanför mitt hem ligger det en bäck,

den strilar i tystnad,

Ingen känner av det,

Ingen vill veta av den,

Ingen vill höra rösten.

Men, naturen har sina nedgångar,

En brutal bäst som inte vill något annat än överleva.

Överleva för att hela tiden sprida sig,

Bortom länder och gränser,

Bortom horistonten.

Men,

tills jag och du,

för det är ju bara vi två som förstår,

Förstår vadå?

Att om vi tittar framåt och lägger det gamla bakom oss,

ja?

Fattar du inte?

Det är okej, du kommer att förstå,

Ha det fint.

Hejdå.