Vad händer om vi vågar ta en sak i taget?
Vågar lägga ångesten på hyllan?
Vågar att stanna upp och göra färdigt?
Hänga av sig den tunga ryggsäcken
med dåligt samvete?
Våga tänka på det jag gör nu i stunden,
och lämna tankarna ett kort tag?
Flyttar inre fokus ut istället?
Går det att njuta av nuet då?
Sätta på sig en skyddande glaskupa
och tvinga bort tankar som handlar
om 10 år framåt?
Ja, vad händer då?