Du var ingen diamant...
Nej, jag är en oslipad sten...
Du en mer slipad...

Jag trodde du var en ros...
Men du var mer ett törne...
Det beror väl på...
Men om dig sas det att
du var mer än upptaggad...

Du sa dörrarna till dig var alltid
helt öppna... Jag kom aldrig in...
Konstigt! Jag hade gett dig
den enda nyckel jag hade...
Är det möjligt det är en
outnyttjad skatt ännu...

När du flyttade från stan
blev du en annan...

Jag tar mig för pannan...
Blev jag en annan?
Men detta har ju du nog rätt i då...
Det är nog så... Jag känner mig gladare
nu än förr... Det beror kanske på...
Att jag hittat tappad nyckel nu då...