jag vill orkestrera mina drömmar

för kärlek är ingen struntsak

inget troll som försvinner i dagsljus

jag bor på en bergstopp av oro

med otaliga ”jag borde”

här härbergerar jag en orkester

som sjunger för mig

från vidderna nedanför

med vindars osynliga lekar

genom storskogens trädtoppar

lägger ett taijgans ackord

stråkkören rör mina öron

och det ogripbara större

där längtan äger sin hemvist