Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Där på kanten står jag , precis som jag alltid gjort. Känns det som något döljer mig bakom min mask - vem som helst är jag Slingrande fast form ändå inte. Pia jag är inte vem som helst.


Mask-ros

 


En


ros av något


slag.


En


korsning  jag är


utav


härdad           blomma              Tistel


Och


Maskros


livskraftig                                       lite sliten längs


vägkanten.


 


Tuffa tag är det / bir det           mina blad är vind-klippta


Tidens vind   har   burit         den  har     märkt mig.


Utanför


ibland


trampad


knuffad,


glåpord


jag får


höra.


Men


pall


står


man,


Från


knopp


till


något


som kallas för tå


Idiot förklarad     av en del


Rotad är jag        ärrad är jag,   fager är jag ej       men trofast   stadig där jag står    trogen till slutet kommer.


 


Så har det känts en gång!




Fri vers (Fri form) av danne //
Läst 273 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2019-03-16 18:59



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Älskar bilden!
2019-03-25

    ej medlem längre
Fint Danne, är det en känsla av utanförskap? Vi maskrosbarn är lite egna, men vi är starka och många oss väldigt känsliga. Det är ett fint ogräs, men den kan lika gärna dyka upp i en rabatt bland tulpaner och rosor. Jag tror att allt handlar om hur vi ser på oss själva och hur stor plats vi tillåter oss att ta. Var en stolt maskros, du lyser upp de mest gråa och tråkiga platserna.
Själv är jag nog en tussilago ;)

Kram
2019-03-25

  morgonstjärna VIP
:) är själv en maskros
2019-03-25

    Sjöstjärna
Älskar den,
Naket, vackert, starkt.

Tycker om rytmen som mellanrummen skapar. Slutligen en mycket vacker ild också.

Hälsningar,
Sjöstjärna
2019-03-23
  > Nästa text
< Föregående

danne //
danne //