Mailet jag skrev till dig var sant
Smärtan är hård, väl nog så grant
men snart är jag en gammal tant
till råga på det andra
Läste du noga – undrar det
ty det tycks inte som du vet
att när den gula lyser het
skall man i naturen vandra
Du skyller på vårt rikes lag
när du tar från mig
vilan som alla måste få ett slag
Tänk, du förstår ej!
Reglerna låter inte styra sig
av det som blommar
Skulle du säga samma sak till mig
om det var min sista sommar

Vill du att jag skall orka mer
så att jag hinner söka fler
arbeten som vår marknad ger
följande bör du höra:
Människokroppen har en gräns
Tro inte du kan pumpa läns
guld ur ett blod av abstinens
efter hopp som är så sköra!
Vem väljer den som har fyllt år
så många gånger
Andra som säkert vinnarkransen får
firar med sånger
Reglerna låter inte styra sig
av det som blommar
Skulle du säga samma sak till mig
om det var min sista sommar

Du vill att jag skall ändra mig
säga att jag skrev fel till dig
sällas till dem som ångrar sig
tycka jag själv är löjlig
böja mig som ett stackars rö
låta min åsikt bara dö
Men du har sått ett bittert frö
och min ånger är ej möjlig
Blommorna vissnar där de står
Jag skall ej se dem
blott minnas den som inte vill förstå
årstiders skeden
Reglerna låter inte styra sig
av det som blommar
Skulle du säga samma sak till mig
om det var min sista sommar.



16/3 2019